Inatt drömde jag om marsvin för första gången på länge. Och kanske var detta den enda gången någonsin det inte var en riktig mar(svins)dröm?

Det började med att min mamma ropade på mig och klagade smått om att jag hade för många marsvin. "Måste du skaffa så många marsvin hela tiden?!"
Mamma stod vid gallerburen och jag gick dit för att titta ner i den. Till min förvåning såg jag där fyra marsvinsungar. Och bredvid varandra satt Nellie och Rabbe. Åh nej, tänkte jag. Jag hade råkat glömma bort att Nellie var hona och satt ihop henne med Rabarber. I panik tänkte jag att Nellie säkert var omparad nu och att ungarna var så pass gamla att de också kunde bli parade(naturligtvis var de honor). Jag behövde flytta dem, så jag hafsade ihop alla fyra ungar och Nellie.

Då fick jag syn på två ungar som hade hamnat i Dominos bur och förstod att jaha, de var säkert alla hanar. Jag plockade med mig dem med och drog till tvättstugan. (ja, jag har tydligen så stor famn och så många händer att jag kan hålla sex stycken ungar och en marsvinsmamma samtidigt) Jag satte ner alla på golvet i rummet för att kunna kolla igenom dem. Givetvis började ungarna springa åt alla håll och in i springor och under saker, de var överallt. Jag kämpade för att få fatt i dem.
Och så vaknade jag.

Knasig dröm det där. Det konstigaste måste nog vara hur min hjärna funkade även fast jag drömde. Jovisst, det är ett komplett orealistiskt scenario och ologiskt på många fronter, men ungarna kan vara ett fullt möjligt resultat ifall Nellie och Rabbe skulle paras ihop. Där var en svart peruan, en black/buff/white sheltie(tja, just denna ras var väl omöjlig), några black/white coroneter och någon buff/white coronet. Så någonstans måste jag ha varit vid medvetande...

Aja, jag blev i alla fall grymt lättad när jag vaknade! Nog för att marsvinsbebisar är gulliga, men sex stycken överraskningsbebisar på en gång... nej tack.