Ugh, blir alldeles kall i hela kroppen när jag ser rubrikerna till blogginläggen för ett år sedan. Klart att jag vet vad det handlar om. Älskade lilla gulgrisen... usch, det är fortfarande oerhört svårt för mig att hantera. Jag har mest bara försökt tränga undan det, vill verkligen inte tänka på det, för jag mår så extremt dåligt då.

Men hedra hans minne och visa att jag fortfarande tänker på honom vill jag göra.  

  
Och så kommer tårarna...  fy, vad jag saknar min älskade, underbara lilla tok. 

Vila i frid, älsklingen!