Min bästa kompis i klassen, V, ska byta skola nästa vecka. Det blev en impulshandling från hennes sida. Länge har hon pratat om att hon funderat på att byta skola och i och med mitt beslut angående att byta började hon överväga det mer seriöst. Efter någon vecka sa hon dock med säkerhet att nej, hon skulle härda ut de två åren hon har kvar av skolan.

Igår kom en av hennes allra bästa kompisar och besökte skolan. Han skakade verkligen om hela hennes perspektiv, fick henne att inse att det inte var värt det att stanna kvar enbart för att det är bekvämt, för det skulle ju tveklöst skada hennes framtid. Hon har haft det lite tufft i den nuvarande skolan och behöver(precis som jag) lite förändring och kortare resväg för att få det rättvänt. I morse fick jag då ett sms av henne, att hon skulle inte gå till skolan längre. Hon besökte en annan skola redan idag. På måndag ska hon komma till min skola för att skriva på lite papper och säga hej då till klassen, sen byter hon dit. Så fort gick det. Känns lite konstigt...

Jag undrar om hon påverkades av mig. Det gjorde hon säkert. Hon sa att jag var en av de få anledningar till att hon gick kvar i skolan egentligen. Men vi går olika vägar ändå. Hon vill inte börja om totalt och inte gå samma linje som mig, så hon har funnit ett sätt att få det att funka med att byta redan nu för henne. Hon kommer alltså att gå tvåan nästa år ändå. Men vi ska definitivt hålla kontakten ändå!

Det känns som att den här skolan, den här klassen... att det inte riktigt fungerar för många. V ska byta inriktning och skola, jag ska byta inriktning och skola, en annan tjej i klassen hoppade av efter en termin. Sen har jag hört från både det ena och det andra hållet om folk som funderat på att byta skola/inriktning. Killarna K och M tycker inte om klassen och inriktningen, tjejen M funderar på att plugga utomlands. Några andra i klassen verkar ha det lite tufft i skolan, vilket får mig att tvivla lite på att de kommer att orka. Vad kommer att vara kvar av klassen till trean tro?

Alla andra klasser i samma inriktning verkar ha fungerat jättebra, men just vår verkar ha problem med närvaro och resultat. Gud, vad jag är nöjd med mitt beslut om att byta till nästa år. Det kommer att bli så bra! Jag kan träffa O(som går i den skolan) oftare då också. Det är så roligt! De negativa sidorna har bara fallit bort, de finns inte längre. Det är positivt på alla plan. Tur att jag är 94:a... jag kommer av den anledningen hamna med min egen åldersgrupp nästa år. Lite konstigt för mig, att inte längre vara yngst, men det blir nog bra i slutändan ändå.

Tycker lite synd och är lite orolig över de överblivna eleverna i klassen... hur ska detta sluta? Det känns som att en kedja håller på att startas. Jag har börjat påverka killarna jag nämnde tidigare. De vill skolka när jag skolkar, osv. Ja, hur ska detta sluta, när både jag och Vivien ska erkänna att vi ska byta...

Men det ser ljust ut, I'm staying positive!