Nu har det skett storförändring på hemsidan.    Jag prövade frontpage den här gången, det var väldigt smidigt! Jag är ganska nöjd. Sidan är fortfarande under konstruktion, men titta gärna in ändå:

http://louisemarsvin.sajt.org/

Innan dagen tar slut tänkte jag passa på att gratulera Dianthus, som fyller två år idag.

Pusspuss, sötnosen!

(och nej, han åt ej den giftiga påskliljan)

Jag borde sluta gå och slumra i min mammas säng för tidigt på kvällen. Nu gick jag dit och la mig klockan 17-19(jag har faktiskt ingen aning om vad klockan var exakt, jag var så grymt utmattad). Och jag sov och sov och sov... när jag vaknade igen var klockan halv ett på natten och den enda anledningen till att jag vaknade var att min mamma ville ha tillbaka sin säng.   Vem vet hur länge jag hade kunnat sova annars.

Men nu kan jag såklart inte somna om, så jag sitter vid datorn och tråkar. Hoppas att jag återfår tröttheten snart.

Sweet dreams!

Ugh, tidigare ikväll var jag på väg att ladda upp bilderna från i onsdags i ett album, när jag plötsligt hörde ett ljud. Det lät som att något trippade ovanför mig. Jag lyssnade och var på helspänn(hade någon försökt skrämma mig då hade jag säkert hoppat upp till taket av förskräckelse), det lät verkligen som att något sprang från den ena sidan till den andra ovanför mig, på vinden. Jag fick lätt panik när jag kopplade att ljuden lät som mustassar mot vindsgolvet eller råttsteg. Jag rusade till nedervåningen och vågade inte gå upp till övervåningen igen på flera timmar, rädd för att bli attackerad av... en råtta?

Okej, min vilda fantasi fick mig att inbilla mig att det här var början till ett Paranormal Activity-scenario, men innan den tanken slog mig blev jag faktiskt riktigt skraj av blotta tanken att möss/råttor bodde där uppe. Bildade en syn i mitt sinne, där en flock blodtörstiga och rabiessmittade råttor hade tagit över vinden. Fullkomligt orealistiskt att det någonsin skulle hända, men ändå fick jag den bilden i huvudet så fort jag tänkte på råttor och möss på vinden. Det ledde förstås till tankar om hur man kunde bli av med ohyran också.

I tanken var det ohyra som behövde elimineras eller åtminstone förflyttas omgående. Men möss eller råttor på vinden... så mycket värre än möss och råttor i naturen kan det inte vara. Visst, de är objudna gäster som man naturligtvis vill få ut, men att bli rädd för dem som jag blev... det finns det ingen egentligen anledning till. Vad gör objudna vilda möss/råttor mycket äckligare och läskigare än de som finns i naturen eller de tama? Varför blir de titulerade som ohyra? Jag menar, jag tycker ju om vanliga tamråttor och tammöss(vill till och med ha tammöss, tycker att de verkar underbara). Ändå skrämde den vilda versionen mig. Vindsråttor är ingenting för mig.

När jag gick upp till övervåningen ett antal timmar senare och lyssnade mer noggrant upptäckte jag att det finns en stor risk att det jag hörde var min bror som klickade på tangentbordet till sin dator, men man ska aldrig vara för säker... mamma ska troligen kika uppe på vinden imorgon när det är ljust. Själv tål jag inte vindar efter att jag sett den tidigare nämnda filmen.
Men det här fick mig bara att tänka lite... jag tycker att det är så intressant hur hjärnan funkar ibland.

Jag är i alla fall mycket lugnare nu, kan sitta inne på mitt rum utan att få för mig att en psykiskt störd råtta ska sticka en kniv i ryggen på mig eller något.   Hoppas att mina drömmar blir befriade från sådana läskiga föreställningar, jag ska ju gå och lägga mig om en stund. Foton får ni se imorgon, om jag har tid.

Natur from Louise E on Vimeo.

Ni får ursäkta min ostadiga hand. ;) Men det var svinkallt ute i onsdags.

Tiden går fort när man har så roligt som honom.  

Puss på dig, gubben! 

Sådär! Då var man inne i värmen igen. Det blev väl en två timmar i skogen, minst tre kilometers promenad och ca 200-300 bilder. Bilderna blev väl sådär, men jag har lärt mig lite nytt av det. Träning ger färdighet! Jag pulsade i snö upp till knäna titt som tätt och jag kunde inte känna mina fingertoppar, men det var värt det.    Det gick ju över på ett ögonblick så fort jag kommit hem igen.

Nu ska det granskas, redigeras och beskäras!
Bildexempel visas senare.

Dagen kunde inte bli bättre när jag fick reda på att de två musiklektionerna idag var inställda! Dessutom har vi bara matte på onsdagar vartannan vecka. Det innebar att jag enbart skulle ha en lektion idag, en spanska lektion som började 11.50 Lång sovmorgon alltså! Men ödet är inte så snällt mot mig att jag får ta mig dit utan problem.   

Jag fick för mig att det var samma busstider som på morgonen, att bussen dit skulle gå 11.12 Så jag gick hemifrån i god tid. När jag var så nära att jag såg busshållplatsen där på andra sidan vägen, kom jag på att jag tagit fel på busstiderna. Den skulle gå 11.02 Jag tittade på klockan och vad var den, om inte exakt 11.02? När jag tittade upp igen såg jag precis en buss passera busshållsplatsen, 20 meter bort. Min buss. Det blev till att rusa till tåget istället, då nästa buss skulle göra att jag blev sen till skolan. Jag hann med tåget som tur var! Hoppade av vid den vanliga bytesplatsen och väntade på nästa tåg till skolan... som skulle ta mig till skolan för sent den med. Det vägrade jag acceptera.

Så istället tog jag ett annat tåg för att stiga av vid en annan bytesplats(som f.ö. det första tåget hade kunnat ta mig till också). Jag gick under en bro för att ta mig till den andra perrongen och när jag gick uppför trapporna såg jag ett tåg stå där. Jag skyndade mig upp och när jag stod fem meter ifrån tåget(som jag upptäckt var mitt tåg) åkte det. Och med det tåget skulle jag ha hunnit till skolan i tid! Nästa tåg dit skulle avgå om en halvtimme.

Då gav jag upp och åkte hem igen istället. En timme bortslösad åt kollektivtrafiken till ingen nytta. Det har varit en sådan frustrerande dag. Om jag bara hade tänkt efter angående busstiderna tidigare, om jag bara hade gått hemifrån en minut tidigare, om jag bara hade åkt vidare till rätt bytesplats från början, om jag bara hade gått till den andra perrongen lite snabbare. Då hade jag hunnit till lektionen. Eller om jag bara skitit i att ta tåget eller tagit det där tåget vid första bytesplatsen, då hade jag kommit 10 minuter för sent istället för att missa hela lektionen.

Jaja, jag ska försöka göra det bästa av situationen och njuta av ledigheten istället. Om en stund ska jag ut i skogen och fota, äntligen! Det är blå himmel och sol, underbart fotoväder. Kallt som sjutton, men vantar, dubbla strumpor och en tjocktröja lär väl lösa problemet.   

Hoppas att kollektivtrafiken lyder er mer där ute!