... och vad man förändras! Jag tillbringade senkvällen åt att läsa gamla dagböcker. Jag har svårt att känna igen mina känslor från bara några månader tillbaka och när jag ser flera år tillbaka så var jag verkligen en helt annan människa. Tiden formar en verkligen.

Vad jag är glad över att jag började skriva dagbok redan som tioåring. Det är många tankar, känslor och händelser som glöms bort annars. Det senaste året har det inte blivit mycket skrivet dock. Jag får försöka ta tag i det där igen.