Ibland räcker inte alla hållna tummar, tassar och tår till. Det gick tyvärr inte bra. De fick bort stenen och Dianthus höll på att vakna upp vid tvåtiden, så veterinären ringde oss för att vi skulle vara beredda på att ta oss dit till 16-17.

Han lyckades dock aldrig att vakna upp ordentligt efter narkosen, så han somnade in en liten stund innan vi kom dit. Jag hoppades nog på lite för mycket, för jag klarar verkligen inte det här. Jag vill bara skrika.



Dinno var så kolugn och mysig, så underbar. Den sista tiden var han så pigg och framåt. Det tar verkligen emot att han är borta. Han var så frisk i själ och sinne, verkade må så bra, men kroppen hängde inte riktigt med.

Jag saknar dig, min älskade lilla bulle, jag saknar dig så otroligt mycket. Nu har du i alla fall inte ont mer och kan möta din bästa vän Cinnober vid regnbågsbron.

Sov gott, älsklingsgubben. Du blir för alltid älskad och saknad.

Nu är det bara att vänta. Tidigast klockan tre kan vi ringa och kolla hur det har gått. *orolig* Jag ska försöka sova lite, så att tiden går snabbare.

Du klarar det här, Dianthus, du klarar det här... kämpa!

Håll tummarna för min gubbe nu. Det bara måste gå komplikationsfritt! Om en liten stund går jag och lägger mig, jag ska ju upp klockan 6 imorgon idag. Jag ska bara pussa lite på Dianthus först...

   

Här får man inget gjort. Kompisen H ville träffa mig igår, men jag skulle gå på bio med min syrra. Jag skulle ha gått på bio med syrran igår, men hon var trött. Pojkvännen ville träffa mig idag, men jag skulle köpa målarfärg och måla. Jag skulle ha köpt målarfärg idag, men bestämde mig för att träffa H istället. Jag skulle ha träffat kompisen H ikväll, men tydligen skulle den kompisen träffa en annan kompis. Förvirrande, I know.

 

Så nu sitter jag här, pillar på naglarna och har absolut ingenting att göra. Får kanske ta och socialisera lilla Domino, som inte är så liten längre. Han är hela (ca) 650g stor nu! Äntligen en lite större gris. Eller så är det bara han som växer snabbt och kommer att stanna snart. Dianthus har istället gått ner till ca 1040g, 60g minus alltså. Får laga kligröt åt grabbarna sen.

Hoppas att ni har roligare dagar än jag har haft.

Solig dag idag!    Tyvärr kommer jag inte att gå ut mycket för att känna den dock. För ikväll är planerna att gå på bio. Jag ska se Sex And The City 2 med syrran! Jag har hört en del dålig kritik om den, men vill se den ändå. Det är ju trots allt SATC!

Det blir inget av ommålningen av mitt rum. Varje gång vi ska åka och köpa ny färg kommer något annat upp. Jaja, jag har resten av lovet på mig. ;) Det kan ju inte ta för lång tid ändå.

Tiden kryper framåt mot dagen för Dianthus operation. Jag önskar ärligt talat att den kunde vara lite snarare, så att hans läge inte hinner förvärras. Orsaken till urinstenen tycks förresten 'bara' vara persiljan, pelletsen och maskrosorna. Enligt livsmedelsverket innehåller kinakål mindre kalcium än vitkål, så det borde ju betyda att det fodret inte utgör någon risk. Men jag tänker se upp för det ändå, för säkerhets skull.

Det känns i alla fall bra att ha en liten, minimal tyngd borta från sitt bröst. Det var inte ett lika stort misstag att ge marsvinen kinakål som jag trott. Nu ska jag kila iväg för att äta middag och tillbringa lite tid med familjen. Spelkväll, för första gången på ett tag!

Igår firade jag min ena bror med pappa & kompani. Grattis brorsan, 20 år! Pappa bor på ett hotell för tillfället(han väntar på att kunna flytta in i en ny lägenhet), så vi fick äta på restaurang på hotellet och hade det trevligt. Jag fick sådana utlandskänslor där, eller åtminstone att jag var i en annan del av Sverige. Vi hade ju hämtat syrran på flygplatsen innan. Äntligen är hon hemma efter studierna Spanien! Jag är lite ledsen över att inte ha två rum längre dock.   

Min bror fyllde egentligen år idag, så jag, min mamma & kompani firade honom idag också. Det finns lite(eller många) positiva saker med att vara skilsmässobarn alltså. Dubbelt så mycket presenter vid födelsedag och jul och dubbelt så många resor.    Föräldrarna tävlar lite ibland.

Nu ska jag snart iväg och fira pojkvännen också. Han föddes klockan 00.05 den 18:e nämligen. Så nu blir det födelsedagsfirande för tredje dagen i rad! Jag lär nog ha gått upp några kilo efter allt snask jag ätit.

Jag trodde att hoppet var helt ute där ett tag. Innan jag gick till veterinären igår var jag så säker på att jag skulle välja operation ifall valmöjligheten skulle dyka upp. Då hade jag dock ingen aning om vad detta skulle kunna ligga på. Veterinären ringde runt till ett antal andra kliniker och hemma ringde vi själva runt till ett par. Samtliga av dessa sa att priset skulle gå på runt 7000kr, minst.

Totalkostnaden för Dianthus veterinärvård skulle alltså bli på runt 10000. Det har varken jag eller min mamma råd för. När vi hade två stycken gnagarkunniga veterinärkliniker kvar att ringa kändes det hela hopplöst och rentav hemskt. Att känna att man inte kan göra det man känner är för djurets bästa, bara på grund av att det inte finns pengar att tillgå, var verkligen en förfärlig känsla.

Min mor ringde den näst sista djurkliniken och förklarade hur det låg till. Den som svarade i telefon var verkligen engagerad och kollade med både kolleger och ledning för att sedan ringa tillbaka till oss. Och de gick med på att göra operationen för ett billigare pris(det vi maximalt kan betala för operationen), fastän de vanligtvis brukar hålla sig kring normalkostnaden! Det går änglar på jorden!  

Operationen är bokad till torsdag nästa vecka. Hoppas att urinstenen håller sig på plats till dess och inte hinner dra sig in i urinröret... det finns mycket att hoppas på.

Underbara Dianthus, nu får du en chans i alla fall, om än en liten. Och jag får en chans att gottgöra i alla fall ett av mina misstag. Jag ska göra allt jag kan för att få dig att leva och må bra.